1279 I Alsnö stadga fastställdes för första gången böndernas skjutsplikt för kungen och hans sändebud. Där fastslogs att en rättare skulle utses i varje by med uppgift att hänvisa till gårdar som hade möjlighet att härbärgera de resande. Samtidigt förbjöds också stormän att våldgästa bönderna.
Om gästgivaren inte hade möjlighet att ta emot alla resande fick dessa bege sig till närmaste by för att där, genom rättarens förmedling, bli inkvarterade hos någon bonde. Det var också rättarens uppgift att se till att skjutsplikten fördelades rättvist bland bönderna.
1442 I kung Kristoffers landslag bestämdes att tavernor (värdshus, gästgivaregårdar) skulle finnas på ett skjutshålls avstånd längs de större vägarna. 1 skjutshåll = 2-2½ mil.
1587 Riksdagen i Vadstena uttalar nödvändigheten av att gästgivare tillsätts längs de allmänna vägarna i hela riket vilket statsmakten söker befordra genom ett flertal förordningar och plakat.
1279 1649 1734 1878
